Skip to content
warning: Parameter 2 to ad_cache_file_adcacheapi() expected to be a reference, value given in /home/d27015/public_html/includes/module.inc on line 386.

Solhatt i rabatten på ekogården Imlitala

Resan tillskedensträdgård

Att sprida vegetarismen med kärlek, humor och skeden som både symbol och redskap är skedrevolutionens mål. Runt om i världen jobbar människor aktivt med att sprida ”skedens budskap”. För fyra av dem utgår större delen av arbetet från den ekologiska gården – Imlitala.

 

Långt ut på landet på en plats kantad av rödmogna äppelträd och jordiga vägar. En plats där den ljumna sensommarbrisen är matad av frukternas och blommornas söta dofter, där ligger Imlitala. Det är namnet på både en ekologisk gård och ett yogakloster där fyra personer tillbringar varje söndag. Den här söndagen har jag har åkt dit tillsammans med Shyamananda, även kallad Shyama, för att ta del av arbetet med gården. Shyama och de övriga tre som driver gården är Vaishnaviter villket innebär att de är troende inom Vaishnava, den största trosformen inom Hinduismen. Genom den ekologiska gården får de tillgång till alla de grödor som sedan tjänar till många av de aktiviteter de har i skedrevolutionens namn inne i centrala Göteborg, där de även driver en butik och social mötesplats, Nimaihuset.

Spade i trädgrdslandet på gården ImlitalaJust Nimaihuset ligger bokstavligen i hörnet av 45:ans brusande trafik, och livet på insidan av de höga väggarna är en skarp kontrast till den tillvaro som svärmar utanför. Ute vid gården Imlitala är dock samhällets brådskande verklighet, ingenting som berör. Bilvägen är så långt bort att den brusande trafiken inte når våra öron genom trädens sus och insekternas surrande. Platsen som är belägen ute i Fjärås hundra meter från det vidsträckta havet och femton minuters promenad från en sjö, ger en idyllisk bild som för tankarna till Astrid Lindgrens sagor. Kanske Bullerbyn, eller, Bröderna Leijonhjärtas - Nangijala.

Men att driva en ekologisk gård är inte bara frid och fröjd, utan kräver en hel del arbete. Idag är det dags att gräva upp potatisarna, och hämta hö som skall skydda växterna under vintern. Tillsammans med Garuda, åtar jag mig arbetet med att plocka potatis. Garuda är också Vaishanivit, men tillfälligt på besök från Bulgarien för att lära sig hur man sköter en ekogård, med förhoppningen att kunna starta en på hemmaplan.

Tiden flyter långsamt fram medan vi gräver upp och plockar potatisarna, i två långa rader har det odlats både gula och röda, många är enormt stora, men här och var dyker det upp någon som inte är större än ett körsbär. Garuda gräver i den djupa jorden med bara händer, till skillnad från mig själv och de andra som burit kraftiga trädgårdshandskar.

- Jorden ni har i Sverige är den vackraste jag sett, så näringsrik och nyttig. Att få känna den med mina bara händer är en heder, säger han och får de grova handskarna att verka som ett klumpigt och onödigt redskap.  

Potatisskörd på ekogården Imlitala

När potatisarna är färdigplockade och sköljda erbjuder vi oss att hjälpa till med maten som Shyama redan satt i gång med. Idag blir det plättar gjorda på färska råvaror från gården, såsom potatis och bönor och till det, tomatsallad och soppa. Det enda som inte är odlat av dem själva är riset.

Jag slår mig ner och hjälper till att skala potatis och snart är vi inne på samtal om miljön och livsmedvetenhet.

- För min del tror jag det började redan i sju års åldern. Redan då började jag söka svar på frågor kring min egen existens, säger Shyama, samtidigt som han rör om i en gryta. Han fortsätter att berätta att när han några år senare hittade en bok av Dalai Lama i sin mammas bokhylla blev det vägen till Buddhismen i några år.

- Men det var någonting jag alltid saknade inom Buddhismen, just det här med att man inte nämner gud, det är någonting man hyschar undan. Det är det som är så härligt med Vaishnava, här kan man hitta texter om vad Gud och hans följeslagare gör på fritiden. Det gör det så lättsamt på något vis.

Men trots det tycker han att det är svårt att ge sin tro uttryck i dagens Sverige.

- Folk förstår inte när man talar om sin tro med dem, så vi koncentrerar oss istället på vegetarismen och det ekologiska, det är någonting som vi oftast kan nå ut med.

DhaliaAtt vara vegetarian är en självklarhet för likaså Shyama som de övriga, men aggressiv övertalning är ingen önskvärd metod.

- Vi vill sprida vegetarismen med hjälp av humor. Med skoj, fast inte på skoj, säger han och skrattar till.

Idag finns det aktiva skedrevolutionärer i omkring tjugo länder. Shyama berättar att initiativtagarna oftast delar samma religiösa uppfattning, men att vem som helst är välkommen att hjälpa till eller utföra egna uppdrag i skedrevolutionens namn.

Efter en utsökt middag och en heldag ute i naturen tycks jag ha glömt vad klockan är. På något bisarrt sätt har tiden inte existerat, men när solen sakta börjar dra sig nedåt, vet jag att det är dags igen. Dags att ta sig ut till det väldiga, brådskande, flygande livet några kilometer bort.

text & foto: Alma Trischler

Läs mer:

www.nimai.info

www.skedrevolutionen.org

En vaishnavs mamma

Härligt att Alma precis uppfattat saken rätt! Hon haruttryckt sig så på pricken om vad skedrevolutionen är och går ut på.(I de små detaljerna som i stort med andemeningen av den vänlighetens filosofi som man praktiserar.Men det är en verklig oas att komma till Nimaihuset också. Man lever som man lär och sprider sitt budskap mitt inne i ullrande city.
Trots att det alltid är nån verksamheten på gång.(Som man kanske hamnar mitt uppi och kanske stör egentligen tänker en mamma när hon dimper ner i Göteborg emellanåt för att hälsa på. Men inte då! Det finns alltid tid för vem det vara må att komma in i den i verklig mening hjärtliga gemenskapen. Den har satt sig i väggarna och blivit påtaglig i atmosfären så att det smittar av sig på en. Jag blir alltid glad och upprymd av att hälsa på.Man möts av glada tillrop. Somliga dagar är det som i julaftonsDisneyn "Tomtarnas verkstad" då förbered för något projekt eller aktivitetskväll. Men det är bara att kliva in genom dörren så vips bjuds man ta del av vad som pågår.
Jag måste nämna att man bakar underbart goda kakor på Nimaihuset. De berömda "Karmafria kakorna" Bakade i full harmoni. Det kan jag intyga att de är.Jag kallar dem numera Glädjespridarkakorna. Ty skratten från hjärtat klingar och "puttrar" som i en gryta på Nimaihuset och sprider välbefinnande. Det är då sannt.Mer sånt!Sprid budskapet!
Tycker en mamma som "influerats".

Vårt nyhetsbrev

Välkommen att prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om vad som händer på mindfulliving.