Vihjärtaträd
Tänk att rätt träd i rätt område kan betala skolavgifter för flera år framåt. Du och jag kan hjälpa att plantera och förbättra odlingsvillkoren i Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda. Man behöver inte ens gått jordbruksgymnasiet. Det kallas agroforestry och är bland andra Vi-skogens melodi. I år kan vi gratta organisationen som fyller 25 pigga år.
Tidningen Vi:s journalist Sten Lundgren var på reportageresa i Kenya. Där fick han se den stora problematiken med jorderosionen. När han kom hem skrev han: ”dränk inte de döda i blommor, plantera träd istället”. Året var 1982, och detta blev starten för en insamling för trädplantering. I början var trädplanteringen ett samarbete med organisationen Faith home of Kenya. Men det behövdes en bättre sammanslutning. När projektet växte sig större blev det ett eget planteringsprojekt.
Innan 1992 växte plantorna fram i plantskolor på småbondeområden. Det var högst tre till fyra kilometers gångavstånd till skolorna och fyra till sju anställda. Det kunde variera mellan 40000 och 250 000 plantor per år och skola. 1992 ändrade Vi-skogen riktning. I framtiden ville man hjälpa så många som möjligt, med så lite som möjligt. Det här krävde att man sparade på slantarna. Det hela gick från plantproduktion och rådgivning till ett rådgivningsprojekt där bönderna själva fick stå för hårdgörat och plantera frön som de fick.
Vad är agroforestry, kan man fråga sig. När man planterar träd och grödor tillsammans och kombinerar detta med djurhållning, göder träden marken och man får ökade skördar. Man planterar träden för att det ska ge ved, frukt, foder till djuren, byggmaterial och så vidare. Dessutom förhindrar det jorderosion och man kan ha kvar skogarna som de är.
Med över elva miljoner träd planterade bara under förra året och sju projekt igång, måste man väl säga att Vi-skogen har kommit en bit. Men är målen redan nådda?
AnnMari Naeve är ansvarig för marknadsföring, insamling och information på Vi-skogen.
– Vårt mål är ett grönt bälte runt Victoriasjön. I övrigt vill vi hjälpa så många som möjligt. Och när vi hjälpt klart på ett område vill vi gå vidare. Vi satsar även på att bli certifierade som koldioxidsänka.
Var kommer alla pengar ifrån, kan man undra.
– En stor del av pengarna rullar in genom autogiro, men även från människor och företag som ger enstaka bidrag. Pantknappen är en väldigt fin grej, man kan låta pengarna från panten gå till Vi-skogen istället. Trots att det bara handlar om några kronor så hjälper det! Även genom att handla presenter och annat hos oss kan man bidra med en slant. Det högsta vi fått i bidrag var en miljon kronor. Det lägsta vi fått var 10 kronor. Men även tio kronor kan hjälpa oerhört mycket, många bäckar små, säger AnnMari.
Man kan även ansluta sitt MedMera-kort till Bistånd på köpet. Poängen med det är att när du handlar på Coop avrundas summan upp till närmaste hel krona.
– Vi-skogen är ett framgångsrikt projekt, men självklart har vi haft motgångar. Torkan i norra Kenya har det varit kämpigt med exempelvis. Den politiska situationen i ett land är heller inget vi rår över. Om bönder drivs bort från sina gårdar får vi gå in i ett annat område och hjälpa istället, säger AnnMari.
– ”Den afrikanska mannen” kan vara envis. Medan mannen vill ha pengar från veden vill kvinnan ha kvar träden med frukt och dylikt den bär med sig. Men vi hjälper kvinnorna att organisera sig.
Enligt Vi-skogens förvaltningsberättelse för 2007 uppgick de administrativa kostnaderna i Stockholm till tre procent av omsättningen. Man kan tänka sig att Vi-skogen inte är helt missnöjda över den summan.
text: Magnus Artmark foto: Vi-skogen
Läs mer:
Vi-skogens hemsida>>
Anslut ditt medmera-kort till "Bistånd på köpet" här>>