
"Vargenkommer,vargen kommer"
Vi som ser, studerar och förmedlar tecknen på en förändrad värld, vi kommer onekligen att snart stöta på den värsta av fienden. Den som är det största hotet mot en förändring och den omställning till det hållbarare samhälle som vi så oundvikligen behöver.
Fienden är inte skeptikerna, eller klimatförnekarna (hur man nu kan förneka klimat?), som de kallas av vissa. Nog för att de irriterar ibland och skäl fokus och intresse från sakfrågan. Men jag ser någonting mycket mer oroväckande som urholkar den uthållighet i den obekväma omställningen vi står inför, och som kräver stor global uppslutning. Det hotet heter klimat-apati. Fasen som kommer efter klimatångest i utvecklingsstegen.
Människan har en ganska kort tidshorisont. De flesta planerar sina liv på säsongsbasis, med några få undantag som lite tankar på kommande sommarsemester. Åtminstone har jag, som 36-årig pappa, inte många andra milstolpar att rikta in mig på. Jag har pluggat färdigt, fått ett bra jobb som jag trivs med, hittat en underbar kvinna som jag delar livet med och har en fantastisk son som gör livet rikt. Så vad är nästa livsfas? Är det pensionen? Den vill iallafall inte jag ha som mål. Än. Jag lever rätt mycket i nuet och ser inga stora nya långsiktiga mål vid horisonten. Jo förresten, med ett par kompisar delar jag ett fat svensk whisky som ligger och lagrar sig, och jag ser fram emot att om sisådär 15 år få avnjuta den med mina vänner. Och varför går då människans halvårshorisont på kollisionskurs med klimatförändringarna?
Klimatmodellerna, som är det bästa och enda verktyg vi har för att förutspå hastigheterna, visar på att vi i Jämtland tappar i snitt en dag vinter per år. Havsytan kommer att höjas med i snitt 5 mm per år. Globalt kan det komma att bli 0,06 grader varmare per år. För naturen är det snabbare än en Blixten McQueen i innerkurva, men för människan är det snigelfart. Om 10 år har de flesta nog knappt märkt någon förändring. Och här har forskarna hojtat att Jorden går under, och vi tappar en dag vinter per år..... ”Vargen kommer, vargen kommer”.
Det spelar ingen roll att effekterna på lång sikt är ödesdigra, dessutom har vi ju annat som pockar på vårt intresse. Snart en ny säsong av Let’s Dance. Behöver vi en ny gräsklippare? Varför tjorvar han alltid vid kvällsmaten?
Klimatlarmen kommer att klinga av, även om klimatförändringarna trummar på. Och media är inte de mest pålitliga och uthålliga budbärarna. De, precis som börsmäklarna, tjänar på turbulens i systemen.
Här är utmaningen:
Vi kan alltså inte märka förändringarna, åtminstone inte i vår vardag, förrän det är för sent. Men vi måste lita på forskarna tillräckligt starkt för att orka förändra vår livsstil. Jag oroar mig för när nyhetens behag, eller snarare obehag, har lagt sig. Och klimat-apatin blir som öronproppar som utestänger tjatet.
Men jag lurar på en lösning. Och lovar att återkomma när den har konkretiserat sig...
Andreas Gyllenhammar / Miljöanalytiker, SWECO
