Fakta ommiljövänligatextilier
Bomull
Mer än 120 miljoner människor är beroende av bomullsproduktion och textilindustri för sin försörjning. Deras arbets- och livsmiljö kan förändras om vi ställer krav på hur våra textilier och kläder produceras. Bomull är nämligen den i särklass mest besprutade grödan i världen, och hundratals cancerogena kemikalier används i produktionen av kläder.
Allt snabbare trender inom inredning och mode bidrar till att konsumtionen av billiga textilier ökar varje år. Men det är någon annan än köparen som betalar det egentliga priset för billiga handdukar, gardiner och t-shirts; till exempel den indiska bonden vars mark blivit obrukbar efter orenade utsläpp från färgeriet, eller bomullsodlaren som fastnat i skuldfällan efter att ha köpt dyra kemiska bekämpningsmedel.
Ekologisk bomull odlas utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Istället använder man sig av metoder som växelbruk, där man alternerar bomull med andra grödor mellan olika säsonger, något som kraftigt minskar angreppen av skadedjur. Som alternativ till konstgödsel används naturgödsel. Skörden på en ekologisk bomullsodling blir oftast mindre per ytenhet jämfört med skörden från en konventionell odling, och därför ligger oftast priset på ekologisk bomull och dess förädlade produkter något högre än på konventionella bomullsprodukter.
Ekologisk förädling av bomull innebär bland annat att man vid beredningen av textilier avstår från att använda icke-nedbrytbara kemikalier och syntetiska färger, att man undviker klorblekning samt minimerar energiförbrukningen. Kraven för vilka bomullsprodukter som får kalla sig ”ekologiska” varierar något mellan olika certifieringsorgan.
I slutändan gynnas både producent och konsument av den ekologiska processen. Ekologisk odling och förädling av bomull leder till att människorna i tillverkningsledet slipper offra liv och hälsa på grund av otjänlig arbetsmiljö, samtidigt som konsumenten får en produkt som är fri från allergiframkallande kemikalier.
Textilfakta:
• Mer än 100 miljoner familjer arbetar direkt med bomullsodling.
• Till ett kilo färdigt tyg används ett kilo kemikalier, bara i textilfabriken.
• Det krävs 350 liter vatten till att bereda ett kilo tyg från textilfiber.
• I Sverige köper vi 24 kilo textil per person och år. 1994 var det 15 kilo.
• 94 procent av alla kvinnor i åldern 16-24 år handlar nya kläder minst en gång per månad. Var femte köper nya kläder varje vecka.
Källor: Naturskyddsföreningen, Sweden Organics
Ull
Ull är ett naturmaterial som ger värmande kläder, och ull från får är det vanligaste i textilproduktion. Ylletyger innehåller mycket luft, och håller därför värmen bra. Samtidigt kan ullen transportera bort fukt från kroppen. Materialet stöter naturligt ifrån sig väta, och värmer även i vått tillstånd.
Yllekläder behöver inte tvättas så ofta men gärna vädras i fuktigt väder, då renar ullen sig själv.
Källa: Råd och Rön, Ull i Sverige
Bambu
Bambu blir allt populärare för klädtillverkning. Materialet känns mjukt mot kroppen och absorberar fukt mycket bra. Det fina med bambufibern är att den är miljövänligt producerad från början till slut: den växer snabbt utan kemikalier (den behöver inte besprutas på grund av att den är antibakteriell i sig själv) och ger stora skördar. Bambun kan bli över 20 meter hög på 45-60 dagar.
Den är också den mest hållbara av de naturliga fibrer som finns idag
Källa: Sweden Organics
Hampa
Hampan, som är en ettårig och högvuxen växt, hör till nässelväxterna och är närbesläktad med humle. Den kan odlas både i varmare och kallare klimat.
Tyg av hampa går att få fram i skiftande grovhet, allt från sidenliknande kvalitet till grövsta säckväv. Av fibern kan man till exempel tillverka skor, ytterkläder, kavajer, byxor, strumpor och underkläder.
Hamptygets slitstyrka är välkänd. Guldgrävarnas jeans var gjorda av hampa: det var det enda tyget som tålde att bli utsatt för vatten i timmar. Dessutom är hampa mycket resistent mot värme. Vid uppvärmning till 1000 grader förkolnas materialet, men utan att fatta eld.
Till skillnad från kemikaliekrävande konventionell bomullsodling växer hampa som ogräs (3-6 m på en säsong), klarar av de flesta parasitangrepp och behöver inga konstgjorda gödnings- eller bekämpningsmedel.
Källor: Hushållningssällskapet, Nätverket för industrihampa
Lin
Lin är en jordbruksgröda som kan odlas för två olika ändamål; dels för framställning av frön för pressning av linolja, och dels för att tillverka det lingarn som används för att väva linnetyg.
Linet har en värmeledande egenskap som gör att det känns svalt och behagligt i varmt klimat.
Det har också en mycket bra fuktupptagningsförmåga (50% av sin egen vikt) utan att ytan känns blöt. Linfibern är platt och slår därför ifrån sig smuts. Linnekläder behöver alltså inte tvättas lika ofta som andra material. Vädra i första hand.
Häng ut eller duscha lite lätt med vatten, så slätar kläderna ut sig över natten.
Linne tillverkas numera i relativt liten skala i Sverige vilket ger exklusiva linnetyger. Några stora linneproducerande länder är Kina, Ryssland och Baltikum.
Källor: Wikipedia, Lin- och Ullboden
